Pionjär på lösvikt
Miljömedvetna konsumenter har sedan länge drömt om en matbutik utan onödiga förpackningar. Men är det verkligen möjligt? Skeptikerna menar att förpackningarna är nödvändiga för att skydda innehållet och minska matsvinnet. ”Samhället är redo” tycker Sara Wolf, en av grundarna av Berlins första förpackningsfria matbutik.
Sara Wolf, en av grundarna till matbutiken Original Unverpackt i Berlin.
Dominique LaCasa plockar fram en gammal papperspåse ur ryggsäcken, tittar upp mot plastbehållarna på väggen och börjar fylla på med cashewnötter. När hon är nöjd väger hon själv nötterna och noterar priset med en penna. Proceduren är en del av Original Unverpackts affärsidé – att sälja livsmedel helt utan förpackningar.
– Alla onödiga plastförpackningar gör mig arg, förklarar Dominique. Sedan jag upptäckte den här butiken cyklar jag 30 minuter för att handla här.
Dominique har länge saknat en matbutik som inte enbart marknadsför produkter som är ekologiska och Fairtrade, utan som också jobbar med att minska avfallet. Sedan Original Unverpackt slog upp dörrarna förra året kommer hon hit regelbundet för att handla frukt, grönsaker, nötter och frön.
– Först trodde jag det skulle vara en hipsterbutik, men den är faktiskt väldigt simpel, säger hon. Det påminner om hur matbutikerna såg ut förr i tiden.
Dominique LaCasa köper regelbundet frön och grönsaker hos Original Unverpackt.
”Ett nytt sätt att handla”
Original Unverpackt grundades av tyskorna Sara Wolf och Milena Glimbovsk. Drömmen var en matbutik helt utan förpackningar. Startkapitalet fick de från mindre investerare och via crowdfunding och när butiken slog upp dörrarna blev det omedelbar succé. I dag har de en stabil kundbas varav merparten är återkommande kunder.
– Vi ville erbjuda ett alternativ åt dem som tycker att resursslöseriet har gått för långt, berättar Sara medan hon tar betalt av en kund.
Kunderna tar själva med sig glasburkar, påsar och flaskor till butiken som de kan fylla på. Frukt och grönsaker säljs ur lådor längs ena väggen, torrvaror ur självpåfyllande plastbehållare på väggen och rengöringsmedel i tablettform eller ur stora metallfat. Även vin och vodka finns att tillgå. Utbudet är ännu relativt begränsat, men för Sara handlar det om ett nytt sätt att handla.
– Våra kunder kräver inte hundra olika sorters schampo, menar hon. De kommer hit för att de värnar om miljön.
Ingen ny idé
Original Unverpackt är ingen ny idé, redan 2006 grundade Catherine Conway den förpackningsfria matbutiken Unpackaged i London. Till en början gick butiken bra, men när en expandering av affärsmodellen krockade med den globala lågkonjunkturen tvingades hon stänga. Men sedan februari tar Catherine nya tag.
– Unpackageds grundidé är bra, men problemet är att du säljer varor med lågt värde och små marginaler, berättar hon. Större matbutiker tjänar pengar genom att sälja behandlade livsmedel med billigare ingredienser i stor skala. Jag kan inte konkurrera med det.
Liksom för Sara och Milena har det varit en utmaning att förändra tankesättet hos främst leverantörerna.
– Jag tog kontakt med leverantörer som var tillräckligt små för att jobba med mig, säger Catherine. De små livsmedelsproducenterna älskar att sälja mat till mig i stora volymer eftersom förpackningar är dyrt för dem. Och så delar de min vision om en bättre värld.
Bråkdel av miljöpåverkan
Sara, Milena och Catherine är entreprenörer med miljötänk. Men frågan är om förpackningsfria matbutiker är bästa sättet att minska miljöpåverkan från livsmedelsindustrin. Bo Wallteg, kommunikationsansvarig på förpackningsklustret Packbridge och chefredaktör för tidningen Nord Emballage, tycker inte det.
– Vi måste vara medvetna om att själva förpackningen bara står för en liten bråkdel av en produkts miljöpåverkan. Ta en chokladkaka till exempel, där står förpackningen bara för en procent av produktens totala miljöpåverkan, den stora delen står kakaon för.
Bo menar att för stor iver kring förpackningsfria livsmedel riskerar att bortse från de fördelar som finns. Förpackningarna gör att varorna håller längre i butiken och minskar behovet av emballage vid transport till matbutiken.
– När produkterna saknar egen förpackning måste man ofta förstärka transportförpackningen, påpekar han. Som helhet har man därmed kanske inte sparat så mycket miljö om man ser på materialet som en miljöfråga.
Dessutom menar Bo att förpackningsfria livsmedel ökar risken för smittspridning och allergier. Vissa varor, som till exempel jordnötter, kan orsaka allergiattacker om de skulle hamna i fel matpåse.
Minskar svinnet
Att förpackningar har miljömässiga fördelar kan låta som ett försäljningstrick från förpackningsindustrin. Men forskning på området pekar åt samma håll. Helén Williams är doktor i miljö- och energisystem vid Karlstads Universitet och har forskat på förpackningar och hållbar utveckling. Hon menar att livsmedelsförpackningar ofta får symbolisera samhällets resursslöseri och att vi därmed bortser från dess positiva inverkan.
– Om man jämför så står produktionen av livsmedel för omkring 90-95 procent av en produkts miljöpåverkan, medan förpackningen enbart står för 5-10 procent. Framförallt när det gäller produkter med stor klimatpåverkan, som kött och ost, blir förpackningens inverkan väldigt liten.
Utgångspunkten i Heléns forskning är att europeiska konsumenter kastar en femtedel av den mat de köper. I sin doktorsavhandling har Helén därför tittat på hur förpackningen kan bidra till att mer mat äts upp. Resultatet är bland annat att förpackad mat ofta håller betydligt längre än mat som saknar förpackning.
– Det finns studier på bland annat gurka som visar att en inplastad gurka kan hålla nästan tre gånger så länge som en gurka som saknar plast. Med tanke på den påverkan maten har på miljön när den tillverkas och transporteras är det viktigt att maten också kommer konsumenterna till glädje.
Enligt Naturvårdsverket ger produktionen av den mat som slängs i Sverige upphov till cirka två miljoner ton koldioxid årligen. Att minska svinnet gör därför att vi kan uppnå betydande miljövinster. Men trots att Helén ställer sig tveksam till att minska mängden förpackningar för att spara miljön tror hon ändå att det kan finnas fördelar med förpackningsfria matbutiker, om än på ett mer oväntat sätt.
– När mat säljs utan förpackningar ger det konsumenterna större möjlighet att själva köpa så mycket de behöver. På så vis kan man minska mängden mat som slängs av hushållen. Vi är otroligt prismedvetna när vi handlar och köper därför gärna stora förpackningar. Men slänger vi maten spelar inte pengarna längre någon roll.
Framtidens matbutik?
Enligt en rapport från förpackningsklustret Packbridge omsätter svensk förpackningsindustri omkring 70 miljarder årligen och sysselsätter cirka 20 000 personer. Men Bo Wallteg tycker inte att förpackningsindustrin bör känna sig hotad av förpackningsfria matbutiker.
– Däremot ska man från förpackningsindustrin självfallet se de här butikerna som en liten varningsklocka. Det gäller att stämma i bäcken och det skulle industrin göra bäst genom att informera konsumenterna om förpackningens fördelar. Förpackningarna har orättvist fått stå som en symbol för ett resursslösande samhälle.
Helén Williams är inne på samma spår.
– Konsumenterna ser inte alltid förpackningens roll eftersom de inte tänker bakåt i produktionskedjan. För dem blir plasten bara något som man slänger när man kommer hem.
Hon har tidigare argumenterat för att förpackningsindustrin bör sluta likställa minskade förpackningar med hållbar utveckling. Istället bör de se till förpackningens positiva roll och förbättra dess egenskaper så att matspillet minskas. Fokus bör enligt henne ligga på att anpassa förpackningens storlek till kundens behov och att göra den lätt att återförsluta och tömma. Naturvårdsverkets avfallsplan för 2012-2017 förespråkar en liknande linje.
Samtidigt är inte Bo Wallteg helt immun mot förpackningarnas miljö-
påverkan.
– Det är ju en definitionsfråga vad man menar med miljöpåverkan. Handlar det om ren nedskräpning så finns det så klart en del problem, inte minst alla plastförpackningar som flyter omkring i världshaven. Men vi kanske borde anklaga oss själva som personer istället för att peka på förpackningarna. De har inte hamnat där av sig själva.
Sara Wolf förespråkar en beteendeförändring för att minska avfallet.
Snedvriden debatt
Catherine Conway håller med om att det är viktigt att se komplexiteten i frågan, men tycker att debatten är snedvriden.
– Bara för att förpackningen bara står för 5-10 procent av en produkts miljöpåverkan, betyder det att vi inte ska försöka lösa problemet med onödiga förpackningar? Förpackningar har en negativ miljöpåverkan och därför kan det knappast vara negativt att tackla det problemet om det görs på ett ansvarsfullt sätt.
För Catherine handlar det inte enbart om att minska förpackningarna, utan också om att förändra människors beteende. I företagskonceptet ingår att verka som konsult hos företag för att introducera Unpackageds vision i deras produktutveckling. Och i butiken förespråkar hon säsongsbaserad konsumtion i måttliga mängder.
– Förpackningsindustrin har rätt i att vi måste minska matsvinnet. Men det gör vi bäst genom att ifrågasätta våra matvanor snarare än genom mer förpackningar.
Sara Wolf är inne på samma linje. Även hon förespråkar en beteendeförändring för att minska avfallet.
– Förpackningar har en väldigt stor miljöpåverkan. Till exempel plast har arbetat sig upp i näringskedjan och hamnar i dag på våra tallrikar eller göms under jord under de kommande tio generationerna. Vi föreläser inte för våra kunder, men vi hoppas kunna påverka deras köpvanor positivt. Samhället är redo!
Plast
1 kilo plast kräver cirka 2 kilo olja, 1 till själva plasten och
1 till tillverkningsprocessen.
4 % av världens oljekonsumtion går till plasttillverkning och i Europa går 40 % av detta till förpackningar. Hälften av alla varor i Europa förpackas i plast.
I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person.
Källa: sopor.nu och FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen)
