Ge pengarna ett verkligt värde
Vi i Positiva Pengar är överens med Ulf Bodach Söderström om att huvudproblemet är att pengar skapas i form av krediter i banksystemet och att detta uppenbart inte är långsiktigt stabilt. Tyvärr hävdar han i sin replik på Susannes artikel att penningreformen Suveräna Pengar skulle göra ekonomin än mer instabil.
Han har svårt för ”tanken att man kan använda tryckpressen som en finansieringskälla för staten” och avslutar med ”En penningreform ska ha som syfte att öka stabiliteten i ekonomin, inte att minska den”.
Med detta sprider han en felaktig bild av denna reform där det absolut inte går att använda tryckpressen som en allmän finansieringskälla för staten. Men faktum är att i själva pengaskapandet finns stora ekonomiska fördelar som idag tillfaller bankerna och som kallas seigniorage.
När pengar i dag skapas samtidigt med ett lika stort lån så gör bankerna en vinst på ränteskillnaden mellan dessa pengar och lånen. Man säga att vi ”hyr” våra pengar av bankerna. Med två procents ränteskillnad och en penningmängd på 1700 miljarder så är hyran i Sverige 34 miljarder om året. 3 400 kronor per invånare och år. I runda slängar 10 kronor per invånare och dag.
Med reformen införd ges alla nyskapade pengar i stället ut utan ränta och skuld och blir ett tillskott i statsbudgeten. Storleken på detta kan dock inte styras av politikerna. Mängden nya pengar styrs helt av Riksbanken med det grundläggande syftet att hålla penningvärdet (inflationen) fast. Regeringen styr vad pengarna ska användas till. Behovet av pengar kommer antagligen öka i takt med BNP. Så om BNP ökar med 1% innebär det att 17 nya miljarder kommer att hamna i statsbudgeten. (Eller tas bort om BNP minskar). Detta är statens förtjänst per år när reformen väl är införd.
Men vid övergången kommer de cirka 1 700 bankskapade miljarder som finns i dag att bli ett engångstillskott till statsbudgeten. Detta kommer att spridas ut över en längre tid och knappast bli lika mycket, men ändå bli ett rejält tillskott under många år. Detta är seignioraget för många års pengaskapande som överförs från privatbankerna till staten.
Detta nya system blir mer stabilt än dagens eftersom Riksbanken nu kan styra mängden pengar helt frikopplat från ränta och skuld. Riksbanken fyller på nya pengar i systemet så att värdet är stabilt och bankerna blir förmedlare av pengar som redan finns och kan därmed gå i konkurs utan att betalsystemet fallerar. Alla pengar blir oförstörbara symboler för ett värde som cirkulerar i samhället mellan dem som köper och säljer och mellan dem som sparar och lånar.
Detta till skillnad från i dag när Riksbanken försöker driva på inflationen via minusränta och QE för att på så sätt skapa mer pengar genom mer lån. Tyvärr driver detta mest upp priset på bostäder och aktier och ökar då de ekonomiska klyftorna. Och blåser upp bubblor som någon gång måste brista.