Suveräna pengar är mindre farliga
Susanne Ekelin från Positiva Pengar svarar Ulf Bodach Söderström i debatten om pengar, banker och hur systemet kan förbättras.
Jag och Ulf Bodach Söderström är överens om att vi behöver en debatt om hur vi får en banksektor som inte trillar på näsan regelbundet. I den debatten borde det vara självklart att diskutera olika alternativ för hur den finansiella stabiliteten kan säkras. Till skillnad från vad som antyds i ingressen kan jag inte i Bodachs Söderström artikel finna en förklaring till varför det är fel att fokusera på bankernas skapande av pengar. Varför ska vi i debatten utelämna något för samhällsekonomin så grundläggande som hur pengar skapas?
Som Bodach Söderström nämner har skapandet av pengar debatterats i brittiska parlamentet. Även i Holland äger snart en parlamentarisk debatt rum, efter att ett medborgarinitiativ fått över hundra tusen namnunderskrifter. På Island har finansutskottet på uppdrag av statsministern genomfört en utredning kring problemen med det nuvarande penningsystemet och hur de kan lösas. Frågan har väckts på allvar i en rad länder, men i Sverige är det knäpptyst. Här har ämnen som hushållens skulder, amorteringskrav, Riksbankens senaste räntebesked och statens överskottsmål självklara platser i den offentliga debatten. Men om vi blundar för det faktum att pengar skapas genom skuldsättning får vi en felaktig bild av hur samhällsekonomin fungerar och riskerar att fatta dåligt underbyggda beslut. Pengar må vara farliga, men det är nog även farligt att låta våra beslutsfattare hysa en felaktig förståelse av vad pengar är.
Bodach Söderström ger i sin artikel inte några konkreta förslag på åtgärder för att tygla de farliga pengarna. Den penningreform som debatterades i brittiska parlamentet är det förslag som Positive Money/Positiva Pengar verkar för, som innebär att digitala pengar ska ges ut av Riksbanken utan skuld och ränta på samma sätt som sedlar och mynt. Banker och pengar skulle efter reformen fungera så som de flesta tror att de fungerar redan i dag. Det är även denna reform som föreslogs som lösning i det isländska parlamentets utredning. Därför har Positiva Pengar skrivit till Finansiella stabilitetsrådet för att efterfråga en analys av förslaget. Det vore intressant med en reflektion från Bodach Söderström om han tror att en sådan utredning skulle kunna tillföra något av värde.
Bodach Söderström fokuserar i sin artikel på banker och pengar som faktorer som kan tillföra instabilitet i det finansiella systemet. Det är en viktig aspekt, och han beskriver på ett förtjänstfullt sätt hur pengar skapas i samband med skuldsättning och konsekvenserna av att låta samhället bära risken för bankernas verksamhet. Men jag ser fler skäl till att se över skapandet av pengar. Bodach Söderström berör till exempel inte konsekvenserna av att pengar och skulder är två sidor av samma mynt. Vilken typ av samhälle får vi när skuldsättning är ofrånkomligt för att pengar skapas i samband med lån, och försvinner när lån betalas av?
Om vi alla står risken för bankernas agerande bör även en del av vinsterna tillfalla det gemensamma. När det gäller kontanter säljer Riksbanken sedlar och mynt till deras nominella värde, vilket genererar en inkomst för staten som kallas seigniorage. Idag tillfaller seignioraget för digitala pengar bankerna, något som bidrar till nya vinstrekord kvartal efter kvartal. Står de vinster bankerna gör i proportion till den risk de tar, när deras agerande backas upp av samhället? Är det rimligt att företag skyddas av staten samtidigt som de gör vinster i mångmiljardklassen?
Om pengar är farliga borde vi söka sätt att göra dem mindre farliga. Jag tror att suveräna pengar kan bidra till det. De försök som gjorts att reglera finansmarknaden, såsom Basel-reglerna, har lett till tusentals sidor lagtext och förmodligen lika många kryphål. Komplexiteten i det finansiella systemet är i sig en faktor som bygger risk. Genom en penningreform som suveräna pengar minskar komplexiteten, och många av dagens regleringar skulle inte längre behövas.
Vi kan väl åtminstone överväga förslaget innan vi kastar det i papperskorgen?
