Äggindustrins ömma tår
Påsken och äggfrosseriets tid är här. På senare år har försäljningen av ägg från burhöns rasat till förmån för frigående och ekologisk produktion, men även den kan ifrågasättas. En riktigt öm tå är de tusentals tuppkycklingarna som avlivas varje dag.
Frigående höns. Kommersiell äggproduktion och djurrätt går inte hand i hand enligt Carl Schlyter.
Hönan som värper våra frukostägg har avlats för maximal äggproduktion och skiljer sig från den röda djungelhöna som för 8 000 år sedan togs som husdjur av människan.
– Men i grund och botten är de fortfarande helt vanliga fåglar, säger Lena Lindström, etolog (biolog specialiserad på djurs beteenden) på organisationen Djurens rätt.
De vill sträcka ut vingarna, sprätta, sandbada och nyfiket söka efter föda. Burlivet är ”absolut sämst” enligt Lena Lindström men ingen kommersiell produktion bjuder på tillräckligt svängrum.
– Det är uppenbart att de inte får utlopp för sina naturliga behov, vilket är ett krav i djurskyddslagen.
Hönans sociala situation
De frigående hönsen, även de ekologiska, vistas i grupper om tusentals individer medan naturliga flockar sällan består av mer än 20–30. En social situation de inte är anpassade för ökar risken för till exempel hackning och fjäderplockning.
– De ska kunna lära känna varandra, annars har de inget normalt flockliv, säger Lena Lindström.
Lågt ekonomiskt värde
Hon tror att hälsoproblem förringas eftersom hönor har ett lågt ekonomiskt värde, till skillnad från till exempel kor.
– Sjukdomsbekämpningen blir mindre viktig och hönor hittas ofta självdöda i stallen.
Anna E Holm på Jordbruksverket menar dock att problemen i äggindustrin minskat i takt med att inhysningssystem, foder och sysselsättning har utvecklats.
– Den största utmaningen i dag är att lyckas få en acceptabel betalning i handels- och konsumentled, säger hon.
Men hur väl vi än behandlar hönorna så bygger hela produktionen på allvarliga etiska problem menar Lena Lindström; har vi till exempel rätt att manipulera dem till konstant äggläggande, hålla dem i fångenskap, ta deras ägg och sedan slakta dem (efter cirka ett och ett halvt år) när äggen blir färre och lönsamheten tryter?
Tuppkycklingar avlivas
Ett riktigt knepigt etiskt dilemma, som också debatteras med jämna mellanrum, är att samtliga tuppkycklingar – 15 000 enligt Jordbruksverket – avlivas varje dag.
Detsamma gäller för ekoäggen, vilket Kristin Cooper på Krav beklagar.
– Tyvärr är det så att tuppkycklingarna av värpras avlivas direkt efter kläckningen. Värphönsraserna har en mycket dålig köttansättning och därför föder man inte upp tupparna för köttproduktion.
Det finns kombinationsraser, berättar Kristin Cooper, som kan producera ägg och användas i köttproduktion.
– Dessa raser har försvunnit från marknaden och en förhoppning är att det i framtiden blir ett bredare utbud av raser, mer anpassade till ekologisk produktion.
”Kravhönsen har det bra”
EUs regler för ekologisk produktion är på väg att reformeras. Men det handlar om minimikrav och Krav går längre, menar Kristin Cooper. De samverkar med forskare, producenter och kontrollorgan för att produktionen ska bli allt bättre.
Hon tycker att Krav-hönsen har det bra och att regeln om sex höns i stället för nio per kvadratmeter gör stor skillnad. Därtill har varje höna ytterligare fyra kvadratmeter utomhus.
– Vi tror att det större utrymmet, utevistelsen, grovfodret, sanden, ströet och så vidare gör att Kravmärkta höns har bra möjlighet att tillfredsställa sina naturliga beteenden, säger Kristin Cooper.
Kompromiss
Carl Schlyter, riksdagsledamot och Miljöpartiets talesperson i djurrättsfrågor, arbetar just nu med partiets hållning i frågan. Ett allmänt djurpolitiskt betänkande ska behandlas av riksdagen i april.
Kommersiell äggproduktion och djurrätt går inte hand i hand enligt Carl Schlyter.
– Det får bli en kompromiss. Ägg är en så pass viktig vara att vi accepterar vissa intrång där, men då får man vara ärlig och stå för det om man äter ägg.
Han tycker att uppfödningen och aveln behöver lyftas och att utevistelse vore ett ”intressant krav att driva”. De tusentals tuppkycklingarna som gasas ihjäl varje dag anser han ”nästan omöjligt att bemöta på ett vettigt sätt”. Han slår ändå ett slag för de ekologiska äggen.
– Många tror att frigående vanliga höns har det bra. men de lever väldigt tätt. Oavsett om det är en inredd bur eller en frigående höna, i båda fallen har de ett stressigt liv med dålig luftkvalitet.
Han tror också på en småskalig väg framåt där fler kan bli delvis självförsörjande. Höns kan fungera även i stadsmiljön menar han.
– Det finns arter där tupparna gal ganska tyst, som den öländska dvärghönan.
I den mycket småskaliga kommersiella produktionen kan djuren också ha det ganska bra menar Carl Schlyter.
– Här har vi haft en för strikt tillämpning av EUs regelverk. På en lokal marknad kan man ha kontroll på produktionen och snabbt spåra sjukdomar även om inte alla kriterier för märkning och uppfödning är uppfyllda.
Hur djuren mår
Organisationen Djurrättsalliansen arbetar för att människor helt ska välja bort ägg. De ordnar manifestationer och delar ut vegankost. Mest kända är de för sina uppmärksammade filmningar av grisgårdar.
Inför förra påsken filmade de ett svenskt burhönseri för att visa att dagens burar, trots sandbad, värprede och sittpinne, är långt ifrån tillräckliga. Daniel Kronfjäll från Djurrättsalliansen menar att industrin lobbar hårt mot förbättringar och att ”vi står och stampar”.
– I dag känns det som att djurrätt många gånger inte är en fråga. Pratas det vegetarianism i media är det ofta miljö- och hälsofördelar som tas upp istället. Vi borde prata mycket mer om hur djuren mår.
Djurskydd och djurrätt
Det är viktigt att skilja på djurskydd och djurrätt tycker Daniel Kronfjäll.
– Djurskyddet handlar om att det är okej att använda djur för egen vinning men att de inte ska lida för mycket. Djurrätt innebär att djur inte ska utnyttjas överhuvudtaget, att de finns till för sin egen skull.
Om vi väljer det senare förhållningssättet blir det till exempel omöjligt att överse med att vi avlivar tuppkycklingarna ”för att de saknar vinstvärde” menar han.
Daniel Kronfjäll uppmanar konsumenterna att visa sitt missnöje ”genom att inte äta ägg”.
– Vi människor klarar oss alldeles utmärkt utan, allt som finns i ägg kan vi få på annat sätt.
Frigående höns. Kommersiell äggproduktion och djurrätt går inte hand i hand enligt Carl Schlyter.