Basinkomst ger fler möjlighet att jobba
Det har uppstått en underlig blind fläck i det politiska samtalet om jobbskapande. Vi måste skapa en massa nya jobb, sägs det. Problemet är att hela den politiska diskursen utgår ifrån att det enbart är anställningar som utgör dessa önskvärda jobb. Därför kommer politiker med förslag efter förslag på hur de ska få företag att anställa fler; det talas om sänkta arbetsgivarkostnader, om låga ungdomslöner, om lägre invandrarlöner, om att göra det enklare och billigare att anställa. Men är fler tjänster i befintliga företag verkligen det vi vill ha eller behöver?
Enligt Tillväxtverket är 10 procent av Sveriges befolkning egenföretagare i dag, varav majoriteten är svenskfödda män. Om vi jämför det med siffror från Entreprenörsbarometern 2012 som uppger att 32 procent av befolkningen (18–70 år) helst vill vara egenföretagare, och att 49 procent kunde tänka sig att vara det, är det en tydlig diskrepans mellan teoretisk vilja och praktisk möjlighet att starta företag. Speciellt de unga och utlandsfödda är intresserade. Så varför har vi inte fler egenföretagare?
Svaren är två enkla: av ekonomiska skäl och av trygghetsskäl.
För det första får du inte lov att starta ett företag eller skaffa f-skattsedel i syfte att bli egenföretagare medan du får a-kassa, föräldrapeng, aktivitetsstöd eller socialstöd. Oavsett om du har någon inkomst i företaget eller ej förlorar du din ekonomiska trygghet med hänvisning till att du inte står till arbetsmarknadens förfogande (som potentiell anställd i någon annans företag), eller att du inte ”får jobba” medan du tar hand om ditt barn. Var femte kvinna som startar eget gör det under sin föräldraledighet, något som alltså är olagligt.
Om du har en företagsidé måste du således gå med vinst omedelbart (vilket i genomsnitt tar minst två år), om du inte kan leva utan inkomst medan företaget kommer igång, eller sätta dig i långvarig beroendeställning till en försörjande partner under tiden.
För det andra riskerar du vid senare arbetslöshet att hamna utanför eller långt ner i de sociala skyddsnät som samhället satt upp, då exempelvis din SGI som egenföretagare räknas utifrån de senaste årens inkomst, och de flesta försöker hålla liv i sin firma och vända trenden under lång tid innan de lägger ner och blir officiellt arbetslösa. Du betalar din egen sjuklön och kan inte räkna med sjukersättning, och betald semester är ett minne blott.
Om vi på allvar menar att det är önskvärt med fler jobb måste vi underlätta för människor att starta sina egna firmor och genom egen drivkraft – för den finns – skapa sin plats på arbetsmarknaden. Genom att införa basinkomst och slopa alla krav på övervakad meningslös sysselsättning i utbyte mot hårt reglerade bidrag riskerar människor inte sin framtida plats i trygghetssystemet, samtidigt som de också har en grundläggande ekonomisk trygghet i uppstartsfasen, vilket kan vara en avgörande faktor för om man vågar, eller ens kan, bli egenföretagare.
Människor med ekonomisk grundtrygghet blir människor med kreativ innovationskraft – som skapar sina egna jobb.
