DEBATT Ingen väljer sin födelseort, men att välja var en ska leva är en mänsklig rättighet. Som Elina Jansson delar jag övertygelsen om att individen ska äga makten över sitt öde, och få ting är så centrala i människors liv som just var de bor och verkar.
Ingen bestämmer var man föds, men det är en mänsklig rättighet att bestämma var man vill leva. Jag vet inte hur många gånger jag upprepat de orden när jag i höstas åkte Västsverige runt för att sprida det gröna budskapet inför valet.
Vardagslevandet i löneslaveriets samhälle är systembundet och därmed främmande för oss. Löneslaveriets diskurs tillåter inte att vi är individuella och särskilda. Det fångas i det vardagliga språkbruket av att många har för vana att säga ”man” och inte ”jag”.
Det är sommar, jag äter toast och filosoferar över hur fint det är att vi i världen genom århundradena lärt oss det godaste av varandras matkulturer. Just engelsmännen har kanske inte stått för det största bidraget, men toast, scrambled eggs och vita bönor är inte så illa. Om det nu kommer från England, om detta tvistar säkert de lärda.
En av mediernas uppgifter är att granska makten med en klar och kritisk blick och ställa frågor som ger andra och sannare svar än de som makthavarna själva helst vill besvara. Ibland görs det på ett alldeles lysande sätt, andra gånger gör man det för lätt för sig. Inte sällan genom att välja ut en politiker, till exempel Åsa Romson, och hacka på minsta småsak.
Det gemensamma kan beskrivas som kollektivt ägande, bortom staten. Ett ägande där deltagande är fritt och frivilligt, där processen är öppen, och där resultatet är tillgängligt för alla. I veckans Under ytan beskriver Erik Persson och David Johansson detta tredje alternativ – mellan det offentliga och privata.
Barn som blivit till genom surrogatmoderskap finns och blir fler och fler. I veckans Under ytan skriver Barbro Westerholm om varför hon efter att ha djupdykt i den kunskap som finns i länder där surrogatmoderskap är tillåtet har svängt från nej till ja i frågan.
I premiären av Syre bjöds vi som läsare på en intressant exposé över olika former av försök med basinkomst runt om i världen, och intervjuer med bland andra Roland Paulsen och Guy Standing. I tredje numret hade Standing själv en artikel på samma tema.
