Burma går till historiskt val
Efter valet 2010 i Burma var det många som menade att det gått odemokratiskt och ofritt till. Det rapporterades även om valfusk. Den 8 november är det dags igen och även om landet ännu inte är en demokrati hoppas många på något nytt nu när Aung San Suu Kyis NLD deltar.
Favorittippade Aung San Suu Kyi talar på ett kampanjmöte. Foto: Khin Maung Win/AP/TT
Sedan 2010 styr Union Solidarity and Development Party (USDP) och den sittande presidenten heter Thein Sein. USDP är det parti som har starka band till militären.
Valet 2010 bojkottades av stora delar av oppositionen, bland annat National Leauge for Democracy (NLD) där Aung San Suu Kyi, som länge varit en symbol för Burmas frihetskamp, är med. I fyllnadsvalen 2012 valde dock NLD att ställa upp och fick 43 av 45 platser i parlamentet.
Den 8 november ska det hållas nya val och till skillnad från valet 2010 så kommer NLD att ställa upp. Många hoppas att valet ska bli en milstolpe i Burmas kamp för demokrati. Detta är dock en bild som ifrågasätts av aktivister, både i och utanför Burma.
Enligt Svenska Burmakomitténs valanalys från oktober 2015 är det inte är en demokratiseringsprocess som landet går igenom just nu, utan en legitimiseringsprocess.
– Det innebär att den gamla militärjuntan har tagit fram ett styre som omvärlden ska acceptera. Det finns fortfarande stora frågor som Burma måste jobba med för att bli ska bli ett demokratiskt land, säger Shantana Shahid från Svensk Burmakomittén.
Aung Myo Min, en av Burmas främsta människorättsaktivister, som nyligen har varit på besök i Sverige menar också att omvärlden inte ska vara för optimistisk gällande valet.
– Valet är såklart ett steg i rätt riktigt, samtidigt har vi fortfarande en lång väg att gå innan Burma verkligen kan kallas en demokrati. Omvärlden får inte vara naiva och tro att detta är den slutgiltiga brickan för att Burma ska klassas som en demokrati, säger Aung Myo Min.
Hur människorna än röstar i valet kommer militären fortfarande att ha stor makt. Detta eftersom att 25 procent av platserna i Burmas över- och underhus är reserverade åt militären. Det är även militären som utser tre av de viktigaste ministerposterna: inrikesministern, försvarsministern och gränsministern.
Valet i november är ett parlamentsval och parlamentet röstar sedan fram den nya presidenten. Ledamöter i underhuset lägger fram en representant, överhuset en representant och militärblocket en representant. Hela parlamentet röstar sedan fram en av dessa att bli president och de övriga två blir vice presidenter. Detta innebär att militären åtminstone kommer att få en vice president.
Favorittippade Aung San Suu Kyi som företräder NLD och har varit en stor röst i kampen för ett fritt Burma men hon kan inte röstas fram till president så som lagstiftningen ser ut i dag. Lagen säger att presidenten inte får vara gift med någon som är medborgare i ett annat land. Inte heller får presidenten ha barn, svärdöttrar eller söner som är utländska medborgare.
Burma har fått stark kritik för sin behandling av den muslimska minoritetsgruppen rohingyas. Rohingyas har bott i Burma i flera generationer men räknas ändå inte som fullständiga medborgare i landet. Tidigare var det många som hade tillfälliga medborgarskap, nu har många av dessa dragits in vilket gör att de inte har möjlighet att rösta i valet. Rohingyas får inte heller lov att ställa upp som kandidater. Detta innebär att den mest utsatta gruppen i Burma inte kommer att ha möjlighet att påverka valresultatet.
Samtidigt har den ultranationalistiska buddhistiska gruppen Ma Ba Tha fått allt mer inflytande och bland annat lyckats driva igenom fyra nya lagar som tillsammans kallas ”Protection of Race and Religion Laws”. Dessa lagar gäller giftermål, barnskaffande och polygami och slår hårt mot den muslimska minoriteten i landet samt kvinnors självbestämmande. Utöver rohingyas får inte heller människor som sitter i fängelse (däribland de politiska fångarna), burmeser som lever i exil, flyktingar som bor i Thailand och burmesiska migrantarbetare rösta.
Trots att det finns stora frågetecken kring valet, och trots att mycket mer måste hända för att Burma ska klassas som ett demokratiskt land så menar Aung Myo Min att man kan ha hopp om Burmas framtid. Trots att Burma har en blodig och mörk historia så finns det även en historia av burmeser som offrar sina liv för att få sina och andras rättigheter tillgodosedda.
– När jag var i exil var det ingen som kände till Burma, nu finns det en spotlight på landet och vi har människor internationellt som stöttar vår kamp. Även om det finns gott om bevis på att många mänskliga rättigheter förtrycks i Burma så får vi inte glömma dem som kämpar varje dag, som har levt i exil eller sitter i fängelse. Därför går det att fortsätta hoppas, vi är trots allt ett land som är rikt på hjältar, säger Aung Myo Min.
