Vad rör det oss vad Finland gör?
Kanske TT gör en billig poäng med fotot på Margot Wallström och Finlands nye utrikesminister Timo Soini. Men troligen känner de sig precis så obekväma som de ser ut.
De har tagit varandra i handen som i en hälsning, men ser inte det minsta ut som att de hälsar på varandra. Wallström tittar in i kameran med allvarlig min. Soini tittar varken på Margot eller in i kameran utan åt ett helt annat håll. Som om han inte riktigt vill kännas vid att han tar henne i handen framför en fotograf.
Jag undrar om två utrikesministrar i Norden någonsin varit så olika. Wallström skulle gärna förändra hela världen om hon bara förmådde. Hon är socialdemokrat och engagerad förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst kvinnofrågor. Hon gjorde sig snabbt känd för sin frispråkighet och tydlighet. Det finns olika åsikter om hennes sätt är bra eller dåligt, men ingen tvivlar nog på hennes engagemang.
Det enda gången jag hört sannfinländarnas Timo Soini uttala sig om någon annan utrikesfråga än eurokrisen var i en presidentvalsdebatt där han förväntades ha åsikter om mänskliga rättigheter i Kina. Hans kommentar var: Vad rör det oss?
Det är onekligen en attityd som gör jobbet som utrikesminister lite enklare. Det blir nog inga resor för att träffa medborgarrättsorganisationer i Kina, om man säger så. Låt oss också hoppas för Timo Soinis egen skull att han slipper åka till Afrika. Med tanke på att en partikamrat till honom, förtroendevald i Helsingfors stad, nyligen uttalat åsikten att afrikanska män bör steriliseras, så kunde det bli en lite jobbig resa. Om medlemmen ska uteslutas? Ingalunda. Alla åsikter är välkomna i sannfinländarna.
Synen på utrikespolitik i Sverige och Finland var olik redan innan. Många finländare raljerar över Sveriges drypande självgodhet. Sverige vet bäst, tror att ett litet land kan göra skillnad och ser det som sitt ansvar att påverka resten av världen. I Finland, å andra sidan, verkar man rätt nöjd med att bara vara ett självständigt land där det råder fred.
Visst kan de ha en poäng, finländarna. Men det är samtidigt den så kallade självgodheten som gör att Sverige har en betydligt mer generös biståndspolitik och en helt annan inställning till att ta emot flyktingar. Vi vet att det spelar roll vad Sverige gör för alla som fått hjälp av svenskt bistånd eller en fristad undan krig och förtryck. Jag skulle gärna se mer av den atittyden i Finland.
Sannfinländarnas vad-rör-det-oss-attityd gör nu istället att Finland skär ner på det nästan obefintliga biståndet och den redan minimala flyktingmottagningen. Vad rör det då oss vad Finland gör? Jo, gnabbet till trots är Finland är nära partner till Sverige i EU och internationellt. Kampen för en human flyktingpolitik i Sverige underlättas om fler länder går i vår riktning istället för tvärtom. Och inte minst behöver världen fler, inte färre, som engagerar sig för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati.